Julen

Nu är julfirandet överståndet, och det är inte utan att det känns lite tråkigt. Att barnen tycker om klappar och slikt råder det ingen tvekan om, och för min egen del kan jag känna att de här högtiderna blir ett slags dokument över hur tiden rinner oss mellan fingrarna. Nästa år kommer Hugo inte att vara lika storögt fascinerad av tomten och Edvina lär väl genomskåda bedrägeriet. Men, för stunden får vi glädjas åt nuet. Några bilder att beskåda finns här: Julfoton.

En vit jul?

När jag går med barnen till dagmamman brukar Edvina ondgöra sig över vädrets makter. Hon skulle vilja rycka kung Bore i skägget och bistert stirra honom i ögonen och utbrista att på vintern ska det vara snö. Jag kan inte annat än hålla med. Sedan fortsätter hon med att spekulera i hur sommaren kommer att te sig. Mest troligt blir den väl vit.

En försmak av framtiden

Edvinas och Hugos lilla kusin, Ellen, tillbringade ett par timmar hos oss i går. Det blev något av en upplevelse: Till en början stortrivdes hon och våra barn passade upp med leksaker och uppmärksamhet. Speciellt Hugo är omåttligt fascinerad och intresserad av henne. Jag misstänker att Edvina skulle vilja spela en lite vuxnare roll - hjälpa till med kläder, blöjor, matning och liknande - medan Hugo antagligen tycker att det är skönt att få känna sig riktigt stor i jämförelse.

Sweet metal

Har lyssnat en del på både ny och gammal metal. Racer X, med bland annat Paul Gilbert och Scott Travis, gjorde en fin skiva 1988: Second Heat. Efter det har jag inte lyssnat på dem förrän nu, och det kan jag tycka är lite synd. Visst har tiden stått lite still, men det är fortfarande en skön behållning till såväl komposition som framförande.

Utöver detta har Korns senaste; Take a Look in the Mirror, spelats flitigt. Mycket intressant och känslosamt. Oerhört nedstämt, både instrumenten och känslomässigt, men spännande.

Fjärilsvingar

Malin sa i går att hon tyckte sig kunna känna av bäbisen i magen. En känsla som liknats vid fjärilens vingslag, och något som vi karlar blivit snuvade på av naturen. Fjärilar i magen har jag väl haft någon gång, men inte har det resulterat i någon liten knott, inte.

Luciafirande

Edvina och jag har varit till Ersboda Folkets hus för att fira Lucia. Barngrupperna samlades där för att lussa för oss föräldrar. Edvinas farfar var också där och avnjöt skönsången. Tyvärr kunde Hugo inte följa med, för han var fortfarande hängig efter helgens sjukhusbesök.

Olyckligtvis hade vi inga batterier till de handhållna ljusen, så i stället fick Edvina inta den klassiska luciaposen, vilken hon bibehöll under hela sångföreställningen. Bra gjort av dagmammorna att den här morgonen blir av, både för barnens och oss vuxnas skull!

Nässelutslag

Vi åkte till några vänner och åt middag i går. Det var angenämt och vi underhölls storligen av parets äldsta dotter, som höll frågesport bland annat. När vi kom hem, lite senare än vanligt, åkte barnen raskt i säng och vi slöade en stund framför dumburken innan vi gick och la oss.

Hugo sov oroligt och vid elvatiden tog vi över honom till vår säng. Han hade nässelutslag över hela kroppen och Malin tyckte att jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen för att höra vad de tyckte. "Akuten," sa de. Sagt och gjort, jag körde dit och hann på vägen bli stoppad av polisen dessutom.

Vi kom hem halv ett efter att Hugo fått kortison och Tavegyl. En helt vanlig helgkväll med småbarn, med andra ord.

Världens bästa barnfilm?

Barnen har än en gång fått avnjuta vad som antagligen är världens bästa (barn)film. Jag pratar förstås om Järnjätten, denna ypperliga moralitet kring vänskap, identitet och inte minst att kunna välja. Som vuxen karl har jag svårt att hålla tillbaka tårarna i de dramatiska slutscenerna. Varmt rekommenderad från 3-4 år och uppåt.

Dimebag Darrel

Nog är det väl för eländigt ändå. En av nyskaparna inom hårdrocksriffandet rycks bort av något skjutgalet fjask som inte kan inse sin självupptagenhet eller att hans idoler faktiskt är människor. Jag minns Cowboys from Hell och kan med fog påstå, trots att Dimebags kreativitet kanske dalat efter den tiden, att han gjort mycket för såväl thrashen som mer kommersiell hårdrock.

Edvinas och Hugos dag

Barnen håller på att somna och för att fördriva tiden svamlar jag lite om deras dag. Antagligen har tangentbordstryckningarna en sövande verkan på dem; de har hört det ljudet från det att de var små.

I vart fall hämtade jag Hugo hos farfar i dag. När dagarna hos vår utmärkta dagmamma blir långa brukar farfar vara så snäll att han tar rätt på telningarna vid tretiden. Därefter utspisar han dem med pannkaka. Så även i dag.
När jag kom in var min kära syster där med sin dotter Ellen. Edvina har fått följa med henne till lekterapin - något som var roligt och produktivt. Hon kom hem med vackert färglagda gipsfigurer som hon sedan raskt ställde in i prydnadssakshyllan i sitt rum.
På vägen hem från farfar berättade Hugo att han lekt med sin bästa kompis Lisa. Vad exakt de lekt var svårare att specificera. Kurragömma, fick jag det till till slut. Hugo är mycket vetgirig och passade på att fråga vad som stod på exakt alla skyltar vi passerade. Emellanåt kan det kännas jobbigt att besvara de där frågorna, men samtidigt vore det fel att inte uppmuntra hans nyfikenhet.

Gamla webalbum

Kanske någon skulle vilja ta sig en titt på våra gamla webalbum. Om så är fallet länkar jag till dem här nedanför. Länkarna öppnas i ett nytt fönster.

Edvinas födelsedag
Stockholm - bilder från en tripp till huvudstaden
Stugan - kallt och snöigt
Balder - en matresa
Vårvintern 2004
Barnodyssé - en expose över våra barns uppväxt
Bodbyresa - svärfars födelsedag nu i februari
Trekamp - mina kamrater och jag tävlade mot varandra på Bowlinghallen.

Om föräldraskap

Det här är ett av våra barns hand i min, och så här i efterhand vet jag inte riktigt vems det är. Men nog är det symboliskt - vilket ansvar vi ändå har över dem. Ett litet liv i våra händer...